Kultur och idéer · 19 oktober 2026
Stöd för Trump sjunker bland troende inför mellanvalen i USA
En ny undersökning visar att godkännandet av president Donald Trump har minskat markant bland amerikanska troende grupperingar inför de kommande mellanvalen. Siffrorna indikerar en bred missnöjesstämning där ekonomiska bekymmer dominerar väljarnas prioriteringar oavsett religiös tillhörighet. Undersökningen, som genomförts av Pew Research Center, målar upp en bild av ett land där både katoliker och evangeliska har blivit mer kritiska mot den sittande administrationen jämfört med tidigare mätningar under presidentens andra mandatperiod.
Bland katolikerna är nedgången i stöd särskilt påtaglig. Endast trettio procent godkänner idag presidentens arbete, vilket är en kraftig minskning från fyrtiosju procent som registrerades vid starten av hans andra ämbetsperiod. Fördjupade siffror visar att stödet bland hispaniska katoliker har rasat från trettioett procent till arton procent, medan stödet bland vita katoliker har sjunkit från femtionio procent till trettionio procent. Sammantaget misskänner sextiosju procent av alla katoliker presidenten, en siffra som når sjuttioåtta procent bland hispaniska troende och femtionio procent bland vita troende. Dessa siffror står i stark kontrast till presidentvalet år 2024, då Trump fick femtiofem procent av de katolska rösterna.
Missnöjet sträcker sig även till andra religiösa grupperingar. Bland vita evangeliska, som traditionellt utgjort en hörnsten i Trumps politiska koalition, har godkännandet sjunkit från sjuttioåtta procent till femtioåtta procent. Trots denna nedgång förblir gruppen den enda religiösa demografin där en tydlig majoritet fortfarande godkänner presidentens insatser. Svarta protestanter och personer utan religiös tillhörighet tenderar dock att starkt favorisera det demokratiska partiet i sina rösts intentioner.
Den ekonomiska situationen framstår som den enskilt viktigaste faktorn för väljarna. Åttiosju procent av katolikerna anger att ekonomin kommer att vara avgörande för deras valbeslut. Motsvarande siffra är åttionio procent för svarta protestanter, åttiotre procent för vita protestanter från historiska samfund och åttioett procent för vita evangeliska. Frågor som hälsovård, utbildning och demokratins framtid nämns också som relevanta, medan abortfrågan verkar ha en mindre central roll än vad den politiska debatten ofta antyder.
Partitilltron varierar kraftigt mellan grupperna. Endast svarta protestanter uttrycker en majoritet av positivt omdöme om demokraterna, med sextiofem procents godkännande. Vita evangeliska är däremot de enda som övervägande godkänner republikanerna, med sextiosju procents stöd. Denna växande distans till politiken kan leda till ökad röstnedläggning eller proteströster, vilket potentiellt kan förändra balansen i kongressen. Med mindre än tre veckor kvar till valet den tredje november förblir utgången osäker, och presidenten kan inte längre ta stödet från de troende för givet.