Världskyrkan · 8 oktober 2026
Påven tog emot representanter för lekmannaanställda och kvinnor i Vatikanen
Påven Leo XIV tog emot representanter från föreningen för lekmannaanställda i Vatikanen och föreningen för kvinnor i Vatikanen på måndagen i det apostoliska palatset i Vatikanen.
Under mötet tackade påven gästerna för deras hängivenhet och tjänsteanda i deras dagliga arbete inom den heliga stolens olika avdelningar. Han betonade att deras insatser bidrar till påvens pastorala tjänst.
Påven lyfte fram utmaningar på arbetsmarknaden, särskilt de som orsakas av utvecklingen av artificiell intelligens. Han menade att det är avgörande att behålla fokus på den mänskliga personens centrala roll och arbetets okränkbara värdighet. Enligt påven är arbete inte bara ett verktyg, utan ett uttryck för livets värdighet och ett medel för mänsklig mognad, självförverkligande och bidrag till det allmänna bästa.
Det betonades att alla som tjänar påven, oavsett roll, utgör en kyrklig gemenskap som delar ett gemensamt uppdrag. Påven uppmanade till noggrann trofasthet i alla uppgifter samt professionalism och flit. Han hänvisade till Johannes Paulus II och konstaterade att anställdas föreningar kan spela en effektiv roll i samarbetet, men att konflikter inom sådana organisationer inte är förenliga med kyrkans sociala lära.
Dialog beskrevs som den främsta vägen för att hitta lösningar på problem och bygga en professionell gemenskap. Påven beskrev dialog som en integrerad del av kyrkans kallelse och det främsta verktyget för samlevnad och konfliktlösning. Föreningen för lekmannaanställda i Vatikanen definieras i sitt regelverk som en struktur för dialog mellan medlemmarna och den heliga stolens arbetskontor.
När det gäller föreningen för kvinnor i Vatikanen framhöll påven att kvinnors närvaro är en rikedom som bör uppskattas. Han menade att kvinnors kompetens, kreativitet och särskilda känslighet för relationer stärker institutionernas liv och ger ett bredare perspektiv på verkligheten och dess problem.
Avslutningsvis uttryckte påven en vilja att bygga ett arbets samhälle där individer inte utnyttjas eller ignoreras, och där varje persons värde och kompetens erkänns utan att skapa bitterhet eller agg.